Lyckad kväll med Uppsalas politiker
Finns det plats för barn och unga i det växande Uppsala?
Tisdag 23 maj bjöd vi in representanter för de politiska partierna i kommunfullmäktige till samtal om barnperspektivet i stadsplaneringen.
Alla nio partier tackade ja och följande personer deltog:
Karin Lamberg, (UP), David Ling (MP), Anders A Aronsson (L), Ylva Stadell (S), Evelina Solem (KD), Dominicus Bäckström (SD), Markus Lagerquist (M), Victoria Mörck (V) och Ehsan Nasari (C). Samtalet modererades av Kersti Kollberg.
Vi inledde med barnkonventionen §2 och frågade om alla barn i Uppsala har samma värde. Alla svarade ja.
På nästa fråga om alla barn i Uppsala har lika möjligheter till goda uppväxtmöjligheter var alla lika eniga med svaret NEJ.
Alla di säga nej nej nej
Skolan nämndes av flera som den viktigaste faktorn för samma möjligheter. Våra frågor rörde sedan bostadsbyggandet, uppväxtmiljön i stort, nya områden med Bäcklösa som exempel, nybyggnad av skolor och underhåll av skolor.
Vi tackar politikerna som kom till oss i den vackra vårkvällen och planerar att ordna ett politikersamtal om ett år igen.
Vi i styrelsen noterade det som våra folkvalda framförde undet det intensiva samtalet, vi hoppas att det är rätt återgivet:
De viktigaste faktorerna för att i Uppsala ge samma möjligheter till alla barn?
Skolan måste stödja de barn som inte har stöd och peppning hemifrån.
Socialtjänsten, hitta tidigt, följa och stödja
Föreningslivet, inte minst idrotten, för social skolning och gemenskap
Både i och utanför skolan behövs Fler Aktiva Vuxna för att skapa Trygghet
Det behövs dialog och inflytande med och för barn
Uppväxtmiljön
In med barnperspektiv och social miljö
Idag har det ekonomiska perspektivet fått övertag och leder icke socialt hållbar exploatering. Ekonomisk, ekologiska och social hållbarhet måste balanseras
Vi jobbar för mycket i stuprör, måste ändra arbetssätt/samarbetsformer. Tjänstemännen lyssnar till vad vi politiker säger och rättar sig efter det
Fråga barnen! Bättre dialogformer för barnens perspektiv!
In med barnkonsekvensanalyser i byggandet
Fram med riktlinjer för skolgårdar
Och ligg inte alltid på minimumnivå!
DOKUMENTATION 2
Vad ser ditt parti som de viktigaste faktorerna för att i Uppsala ge samma möjligheter till alla barn?
C – Skolan skapar förutsättningar för att ge samma möjligheter – idag har skolor olika förutsättningar vilket är ett problem – resurser behövs till skolan – frågan är hur vi ser till att resurserna går till skolan. Barnens inflytande i skolan är viktig.
V – förskolan-skolan-fritid-socialtjänsten – täcka upp den röda tråden- mångfald och låga trösklar för att möta och täcka upp för barns olika behov. Se helheten.
M – Skolan är den viktigaste faktorn– skolan ska utjämna skillnaden för barnen – idrottsvärlden bästa förebyggande faktor – skola-socialtjänst – föreningsliv.
SD – Trygghetsbrist i skolan den största faktorn till att elever inte går i skolan. Friskoleval – ja – prioriteringar – mindre klasser
KD – Fri föräldraförsäkring, föräldrarna vet vad som är bäst för barnen – trygga familjer – stark socialtjänst som kan stötta upp familjer. Skola och socialtjänst – kommunens ansvar att upprätthålla.
S – En trygg uppväxt – skola – trygga vuxna i skolan – meningsfull fritid – socialt skyddsnät.
L – Barns rätt till trygg hemmiljö – support till familjer där barn far illa – utformandet av uppväxtmiljö – stad och landsbygdsutveckling med barnperspektiv.
MP – skolan en förutsättning för att ge barn samma möjligheter men ett stort problem just nu är barnfattigdomen som också RB släppt en rapport om nyligen – barnen går hungriga i skolan för föräldrar har inte råd att köpa näringsriktig mat. Regeringen måste göra något åt detta och kommunen måste se till att det serveras frukost på alla skolor.
UP –Viktigt vad man prioriterar – obligatorisk förskola – trygghetsarbete i skolan viktigt!
Bostadsfrågan samt skolfastigheter
C– Social hållbarhet i planering av bostäder – barnperspektivet i detaljplanering – utveckla landsbygden – gröna strukturer blandade hyresrätter och bostadsrätter – bättre samarbete mellan nämnder. Lokal försörjningsplan finns nu – men underhållsplaner saknas – prioriteringar…
V – Bygga billigare för att hålla nere hyreskostnader – bygga lite överallt – hyresbidrag förut vilket fungerade mycket bra – hyreskostnader dyrare för dem som har det sämst (nyproduktion i Bäcklösa bra exempel) Underhåll i skolfastigheter ligger efter – svårt att anpassa skolfastigheter efter befolkningsmängd
M – marknaden måste få styra bostadsfrågan – hyresbidrag inte bra – valfrihet
SD – utveckla kransorter och landsbygden – inga fler lägenheter
KD – Man ska kunna äga sin bostad – prioritera småhus och villor, underlätta ”pappersarbetet”
S – Måste hålla i gång byggsektorn- Uppsala hem måste ta stort ansvar för hyresrätter i kommunen. Medborgardialog är viktig. Fria skolvalet försvårar planering av fastigheter– men också prioriteringar.
L – Detaljplaner och planering av bostäder utifrån intresse att bo här – det finns jobb – byggföretag bygger utifrån den efterfrågan. Barnperspektivet viktigt att få med i detaljplanarbetet. Svårt att planera skola- Bälinge finns i detaljplan men olika processer igång som försvårar och drar ut på tiden.
MP – Vi kommer inte nå det målet att alla ska ha råd att bo – bostadsfrågan handlar om att bygga billiga bostäder. Barnperspektivet viktigt utifrån att bryta segregationen – integration i stadsplanering både hyresrätter och bostadsrätter ska byggas blandat – helhetsperspektiv. Valfrihetssystemet för med sig ett annat system – svårare att planera för skola – välfärden kostar för mycket i detta.
UP – Bygg inte för snabbt – bygg utifrån de etablerade områdena – det ska finnas affärer, skola mm. Barnperspektivet – fråga de barn som ska bo i ett område vad vill ni?
DOKUMENTATION 3
Vad ser ditt parti som de viktigaste faktorerna för att i Uppsala ge samma möjligheter till alla barn?
M: skolan viktigast för barnen. Barn till föräldrar som inte förmår hjälpa barnen har det tufft. Utjämna skillnader mellan skolorna viktigt. Idrotten ger bra förebyggande aktiviteter
S: Klyftorna i samhället måste minska. Samma möjligheter till utbildning för alla barn.
Meningsfull fritid viktigt.
C: finns inte samma möjligheter för alla barn. Resurssvagare föräldrar finns i vissa områden. För få resurser i socialtjänsten och fritid. Viktigt lyssna på barnen.
SD: skolan viktigast för barnen. Finns elever som inte går till skolan pga trygghetsbrist. Ökad trygghet för barnen skapar större engagemang hos barnen.
MP: vi behöver också prata om fattigdom hos familjerna. Idag pratar regeringen mer om lägre kostnader för bränsle, fast föräldrar inte kan föda sina barn. Kommer före skolan.
V: ja skolan viktig, men vi behöver se helheten och hela uppväxten. Börja med förskolan där alla barn bör få komma in. Mångfald med olika erbjudanden i fritidsverksamhet. Låga trösklaroch tidigt stöd från socialtjänsten behövs, typ familjecentral.
KD: familjen den viktigaste byggstenen för barnen och i samhället, exempelvis genom bra föräldraförsäkring. Trygga föräldrar och starkt civilsamhälle stärker barnen.
L: alla barn har rätt till en bra uppväxtmiljö och när det inte fungerar ska det finnas
support från samhället. Exempelvis till barn till missbrukare. Vad bygger vi för samhälle på längre sikt? Barnperspektivet styr planeringen.
UP: Viktigt prioritera när pengarna ska räcka till mycket. Skolan ska vara trygg. Barnen ska inte vara rädda i skolan.
Hur säkras bostadsförsörjningsprogrammet när byggandet stannar av?
UP: bygg inte för snabbt.
MP: vi klarar inte målet för att byggbranschen kraschar.
L: det viktigaär att det finns bra detaljplaner. Kommunen bygger inte. Många vill komma hit.
S: Vi behöver fåtill flyttkedjan så att äldre i villa kan flytta för att lämna plats för barnfamiljerUppsalahem har ansvar för att få fram bostäder.
KD: alla typer av bostäder måste finnas, man ska också kunna
äga sina bostäder.
SD: gemenskap kan främjas genom byggandet och genom att utveckla orterna utanför
tätort.
C: för mycket fokus på ekonomin skapar inte en social hållbarhet. Ta in barnperspektivet
i planeringen.
V: finns inget investeringsstöd längre vilket försvårar. Fokus på hyresrätt för
att familjer med låg inkomst inte kan köpa bostäder.
M: byggbranschen har inte kraschat. Sverigesekonomi står stark. Stort problem att familjer som köpt bostad fått mycket högre kostnader pgaräntehöjningar. Marknaden ska fungera utan dopning med investeringsstödet.
Exemplet Bäcklösa
SD: räcker inte med bra grönytor om barnen inte vågar gå ut, hårda tag mot kriminella så det blir lugnt
V: Bäcklösa ett av våra mest utsatta områden och borde ha skötts bättre.
C: vid markanvisning ska miljön utifrån barnperspektivet säkras, balans ekonomi och hållbarhet
L: hur få med barnperspektivet i planeringen? Vi har blivit bättre.
MP: Södra staden ett bra exempelpå en blandad stad så att allt finns med, t ex förskola. Helhetsperspektivet viktigt, blandad stad med olika sätt att bo för integration
UP: frågabarnen och de som ska bo där. Hur ska det se ut där de bor? S: Bäcklösa kan vi lära oss mycket av.
M: det gör skillnad om man har ett barnperspektiv.
C: många olika intressen ska tas tillvaravid markanvisning och planeringen av byggandet och man tänker i stuprör utan att se målkonflikterna. Social-, bygg- och parkförvaltningarna bör samarbeta
KD: en kommun ska lära sig av sina misstag och risken finns att sydöstra staden får samma problem, varje grön yta är en potentiell lekyta
SD: lös kriminalitet så blir områdena bättre.
M: det var inte bättre förr och vi har gjort mycketi kommunen som vi ska vara stolta över.
UP: alla skolor vill inte ha konstgjorda lekplatser utan öppna ytor.
Skolsituationen i Bälinge och i Eriksberg
Tas barnets bästa till vara här?
L: komplicerat att planera skolor eftersom man måste ha framförhållning och utgå från vilka somkommer att bo i planerade områdena.
S: allt handlar om prioriteringar, vilka skolor ska renoveras först? Alla kan inte renoveras på samma gång
M: planeringen har inte med fria skolvalet att göra.
V: mer komplicerat om man kan bygga skolorvar som helst utifrån skolvalet. Vi har inte prioriterat rätt vad gäller skolfastigheterna. Manjobbar med att lösa det för barnen.
C: lokalförsörjningsplanen börjar bli bra.
SD: viktigt att välja skola själv, nästan centralt. Satsa på mindre klasser.
S: alla använder sig inte av det fria skolvalet.
MP: valfriheten för skolval för med sig svårigheter att planera skolor, svårt att planera när vem som helst kan starta en skola när som helst och var som helst
VAD HAR DITT PARTI GJORT NÄR VI ÅTERKOMMER OM ETT ÅR?
Här har vi gjort en sammanfattning av anteckningar.
UP: Vi har sett till att barn har det tryggt i skolan genom attstrukturera om– bättre samverkan mellan nämnder – fler lärare och vuxna i skolan
MP.: Vi har prioriterat skolan och sett till att barnen får äta på fritids, fokuserat på barnfattigdomen
L: vi kan berätta att vi har gjort bra barnkonsekvensanalyser i byggplaner och berättar att vi
hört vad barnen säger, haft barnets perspektiv.
S: Uppföljning av rekreativa ytor och barnperspektivet – dialog med barn och ungdomar
KD: vi har gjort mer för barnfamiljer på riksplan och värnar valfriheten för barn med funktionsnedsättning. Har fokus på den psykiska hälsan hos barn.
SD: Friytorna.Vi har ökat tryggheten och sänkt bränslepriserna så att barnfamiljer på landet kan resa.
C: vi har skapat bättre dialogform för samtal med barnen, vi har fler vuxna i skolan.
V: SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid) har bra samverkan. Vi ska inte ligga på miniminivå för skolgårdar och förskolegårdar
M: vi vet tidigt vilka det går illa för och de ska vi satsa
Frågor från allmänheten till politiker som tyvärr inte kunde ställas
Skolan: Vill ditt parti satsa på elevvårdspersonal och speciallärare? Hur?
Skolgårdar och lekytor vid bostadshus har minskat sedan 2014. Hur ska argumentera för att lekplatserna och kvalitet när Barnkonventionen bara ger indirekta argument?
Barns och ungdomars psykiska mående går åt fel håll – särskilt hos flickor. Hur kan kommun och Region samarbeta kring detta?
Resurser är inte bara pengar. Hur kommer ideella krafter in? Vi arbetar ideellt med stort engagemang. Använd oss!!
Det finns inga formella krav på solljus på bostadsgårdar eller lekplatser. Dessa har tagits bort. Tanken är i stället att kraven ska regleras genom en demokratisk beslutsprocess i kommunen.
Hur tycker ni att tillgång ska fredovisas för att denna demokratiska process ska fungera?
Plan- och byggnadslagen som reglerar är en avvägningslag där olika intressen ska vägar mot varandra. Hur anser ni att avvägningen ska göras mellan ekonomiska krav på tät och hög bebyggelse och barnens behov av grönska, naturmiljöer och friytor för lek.
Eriksberg planeras för förtätning med höghus av bostadsnära skogsområden och fina höghusgårdar där barn idag kan leka och ha sin bilfria skolväg. Biblioteket och högstadiet ska stängas 2024 åtminstone till 2023. Eriksberg har cirka 7000 invånare, biblioteket betjänar drygt 20 000, varav många är barn. Vilka av er politiker tycker att Eriksbergsplanerna är att ta hänsyn till barnets bästa?