Rädda barnen Uppsala

DOIT – för alla barns rätt till en meningsfull fritid

Alla barn har rätt till en meningsfull fritid – för att lek, vila och fritid är avgörande för en bra uppväxt och en god fysisk och psykisk hälsa. Men alla barn i Sverige har inte samma förutsättningar. I dag står allt för många barn utanför på grund av trösklar som avgifter, fördomar, ovana eller begränsande normer.

DOIT är en metod framtagen av Rädda Barnen som står för Delaktighet, Organisering, Inkludering och Trygghet och syftar till att ge alla barn en möjlighet att delta i organiserade fritids- och idrottsaktiviteter genom att sänka trösklar för deltagande.

Våra insatser genom DOIT

Genom DOIT uppmärksammar vi barns fritid lokalt, vi kartlägger och synliggöra trösklar för barn att delta i organiserade fritidsaktiviteter. Vi samarbetar med föreningar och kommuner för att öka medvetenhet om barnens förutsättningar och rätten till fritid. Vi säkerställer ett barnrättsperspektiv och barnets eget perspektiv på fritid och skapar tillgängliga aktiviteter med trygga vuxna. Genom DOIT sprider vi kunskap och lärdomar om barns fritid lokalt, och bidrar till att lokala aktörer skapar bättre förutsättningar för barn att delta i den organiserade fritiden.

DOIT i korthet:

  • En projektledare ansvarar för verksamheten tillsammans med aktivitetsledare och volontärer.
  • Verksamheten finansieras via Skadeförebyggande medel från Uppsala kommun.
  • I Uppsala startade vi DOIT hösten 2024.

Varför kan inte alla barn gå på fritids eller delta i föreningslivet?

Rädda Barnens rapporter och kartläggningar visar återkommande att alla barn inte gå på fritids efter skolan eller delta i föreningslivet. Det kan finnas olika anledningar från fall till fall, men de återkommande anledningen vi på Rädda Barnen möter är att familjen inte har råd. Så ser det ut på många platser i Sverige.

Av barnen i årskurs F-3 i Uppsala kommuns skolor går i genomsnitt 90 procent av dem i fritidsverksamheten efter skolan. Men i en del områden i Uppsala är siffran bara 70 procent av barnen (kartläggning från grundskoleförvaltningen, Uppsala kommun 2025). Det ger inte barnen jämlika förutsättningar. På samma sätt ser det ut i föreningslivet – en del barn kan vara med men andra står utanför.

I Uppsala finns många satsningar och kostnadsfria aktiviteter för barn och unga – men vi efterfrågar mer – framför allt så att fler barn i ålder 6-9 år kan ta del av fritidsverksamheten i skolan och får ta del av både allt det roliga fritids gör men få del av det kompensatoriska uppdraget som även fritidshemmet har.